fredag 24 april 2009

Varför finns NATO kvar? Och varför svenskt medlemskap?

NATO (North Atlantic Treaty Organisation)bildades efter andra världskrigets slut. Syftet var att binda samman segrarmakterna,där även vissa av de förlorande makterna (Tyskland och Italien)integrerades.
Förhållandet med Sovjetunionen hade redan blivit frostigt och efter Berlinblockaden var det uppenbart att NATO också var en organisation för att säkerställa ett gemensamt försvar mot Sovjetunionen. Men med USA:s inflytande underlättades också amerikansk vapenexport till NATO-länderna.

Efter Sovjetunionens sammanbrott avvecklades också den östliga motsvarigheten till NATO, Warsawapakten (WP). Nu borde också NATO ha avvecklats, men inte. I stället utökades antalet medlemmar och inte bara gamla öststatsländer som Polen utan också de baltiska staterna blev nya medlemmar. Den fortsatta existensen av NATO förklarades med att NATO var en organisation där eventuella konflikter medlemmar emmellan skulle kunna lösas vid de egna förhandlingsborden. Men när amerikanska rådgivare uppträder i länder som brutit med Ryssland och efter nyvunnet självförtroende startar en väpnad konflikt (och får på nöten)kan ingen undvika misstanken att USA (eller i alla fall några av dess "agencies") inte tycks fått reda på att det kalla kriget är slut.

De amerikanska insatserna i Afghanistan, där man tidigare satsat på att stödja en gerilla, (terroristorganisation enligt amerikansk definition)för att tvinga ut de ryska trupperna och som nu beväpnade med amerikanska vapen är mycket tveksam.

Att Sverige deltar nu är tveksamt men ändå något som vi själva beslutar om. Med ett svenskt (och finskt som snabbt blir följden) medlemskap i NATO riskerar vi att tvingas in i både det ena och det andra.

Visst kan det innebära risker och svårigheter att vara alliansfri i fredstid men låt oss blicka tillbaka till tiden då Olof Palme var statsminister. Den finske utrikesministern svarade på frågan om svensk och finsk utrikespolitik så här:

"skillnaden mellan svensk och finsk utrikespolitik verkar vara att vi i Finland försöker vara vän med alla medan man i Sverige försöker göra sig till ovän med alla!"


Det är helt i sin ordning att vi integrerar det svenska försvaret med NATO-normer och det är alldeles utmärkt att öva i Sverige med NATO-förband men gör det på våra villkor och det finns ingen anledning att trycka in den slumrande ryska björnen ändå längre in i hörnet! Om NATO skall ha en roll och framtid (och något motsvarande inte kan utvecklas inom EU) borde nästa NATO-medlem bli Ryssland, något som faktiskt Boris Jeltsin en gång önskade!?

Och varför skall Sverige bli ytterligare en i raden av europeiska gisslanländer åt USA?

Inga kommentarer: