Höjda skatter skapar nya jobb - påstår socialdemokratisk tankesmedja!??

Vi föreställer oss ett "typsamhälle"

I det här samhället som också är ett lilliputtland bor Adam, Bertil, Cecilia, David, Elin, Felicia, Gustav, Hans, Ida och Jennifer.

Adam arbetar i en verksamhet som tillverkar stål. Stålet används för andra industrier i landet med exporteras också till andra länder.
Bertil arbetar i en bilfabrik som tillverkar lastbilar som säljs både inom landet men också exporteras.
Cecilia arbetar som lantbrukare och producerar både kött, fläsk och mjölk.
David är pensionär.
Elin är lärare.
Felicia jobbar inom vård och omsorg.
Gustav är arbetssökande.
Hans studerar.
Ida är snabbköpskassörska.
Jennifer är långtidssjukskriven.

Just i dag förhåller det sig så att Adam, Bertils och Cecilias arbete och skatter skapar ett mervärde som antas vara 1, 5 milj. Davids nettokostnad för sin pension antas vara 250 tusen. Elin och Felicia som jobbar med samhällsservice som betalas med skatteintäkter antas innebära en nettokostnad för samhället på 500 tusen.
Gustav som är arbetssökande antas utgöra en nettokostnad på 250 tusen. Hans som studerar antas kosta samhället 150 tusen.
Ida jobbar med en självbärande samhällsservice och antas bidra med 250 tusen netto. Jennifer som är långtidssjukskriven antas kosta samhället 150 tusen.

Räknar vi ihop alla siffrorna kommer vi att se att samhället går back på 100 tusen.

Nu prövar vi vad som händer om vi höjer skatterna

Vi höjer skatterna för att skapa fler jobb (i den skattefinansierade verksamheten) och nu finns det utrymme för att anställa Gustav som "resurslärare". Anställningen kommer att öka samhällets nettokostnad för David med 250 tusen och han kommer nu att kosta 500 tusen för skattebetalarna. Underskottet har nu ökat från 100 tusen till 350 tusen.

Nu prövar vi vad som händer om vi kan stimulera marknaden och Gustav så att ett behov uppstår att anställa Gustav och Gustav anstränger sig ytterligare för att få ett jobb.

Gustav arbetar inom en sektor där hans arbete skapar mervärde som vi antar motsvara 500 tusen. Gustav kommer nu att bidraga till samhällsekonomin med 750 tusen. Underskottet på 100 tusen har nu blivit ett överskott på 650 tusen.
Genom att Gustav arbetar frigörs nu ett utrymme som innebär att Jennifer kan få ett jobb (hel eller deltid) allt efter hennes eventuella arbetsförmåga och möjligheterna att kunna anställa Hans även inom den offentliga sektorn när han är klar med sina studier har skapats.

Att tre försörjer sju är vårt stora problem i dag. Om vi bara kunde förändra denna situation med bara några tiondelar skulle situationen väsentligt förbättras. Att vi sedan lång tid tillbaka kunnat luta oss tillbaka på ett utrikeshandelsöverskott på 10 miljarder i månaden (som nu minskat till bara 1,8) innebär inte att vi kan tro att någon annan betalar. Det är vi som genom vårt arbete, erforderlig samhällsservice med god kvalitet och arbete som skapar mervärde skapat situationen.

Borde då inte alla åtgärder tillvaratas och användas för att stimulera så många som möjligt att arbeta inom områden som just skapar mervärde och som ger oss råd att hålla oss med erforderlig samhällsservice!

Skattehöjningar som innebär att det inte längre lönar sig att arbeta är inte en sådan åtgärd!